Sparat under: Yadda
Jag ska baka bröd. Franskt lantbröd. Jag har gjort brödet förr och mindes att det är yoghurt i. Jag mindes att den skulle rinna av så när jag var i affären så köpte jag en stor hink grekisk yoghurt. När jag kom hem slog jag upp receptet och inser att det är vasslen från yoghurten jag ska ha. Det var därför den skulle rinna av…
Grekisk yoghurt är kanske den yoghurt med absolut minst vätska. Jag tror det är omöjligt att få ut ens en matsked vassle ur hela hinken. Det får bli världens laddning tzatziki till middagen i morgon.
I mataffären idag införskaffades den lösaste av yoghurtar som nu står och rinner av och jag kommer om några timmar kunna sätta surdegen. Och i affären så konstaterade vi att de verkar ha lagt ner den jättedumma idén med att Klistra ner priset. Jättebra idé att lägga ner. Men samtidigt införde de självscanninskassor (de kallar dem snabbkassor, vilket är ett jättedumt namn om man står och beskådar användarna) och nu står imbecille Svensson i rader och väger in grönsaker genom att klicka klicka klicka på pekskärmen medan det står en personal runt om med varenda EAN-kod i huvudet och ruvar i tysthet på sina kunskaper om qumquats snabbkod. Till ingen nytta.
Av hävd köper jag alltid den fulaste citronen och den snedaste och skevaste gurkan, för att visa att jag vill ha dem och är emot att man slänger mat som inte har ett utseende som människan har bestämt. Och av hävd tänker jag stå i vanliga kassan och rada upp mina matvaror med streckkoden åt rätt håll och låta folk som kan och tjänar pengar på det göra jobbet.
(Jaha och där har man gjort av med 20 minuter på nonsens. Grattis.)
Sparat under: Yadda
Ja men vilket strålande humör jag blev på då! Jag biter Kevin i benet för att han kör in i saker, snurrar runt runt runt, tjatar om ett varv till på sagobandet i bilen fast jag säger nej och för att han visar varje förändring av sitt Spore-monster på datorn. Men jag vet inte om det är honom jag är sur på egentligen. Jag kanske är sur på de kalla regndropparna som landar i nacken, för att håret är platt och fult, för att någon parkerade in mig efter badet och för att det inte fanns ett enda par skor (de hade ett par att välja mellan…) på ortopedtekniska där det gick att få i barnafoten. Härligt. Inga dojjor och en halv dags arbetsinkomst mindre.
Nej jag är nog helt enkelt inte så trevlig idag.
JO JAG SA JAG ÄR INTE SÅ JÄVLA TREVLIG IDAG!
Vi ombads fylla i våra tjänstledighetsansökningar för julen och jag gör ett försök till tjugotre dagars ledighet kring jul och nyår.
Man vet aldrig.
Men man hoppas…
Jag har surfat lite resor det senaste och nu har vi hittat och bokat en. Vi ska åka till Småland. Vi har hittat något med det kletiga namnet Romantisk fredag. Champagne och relaxavdelning och bubbelbad och öppen spis på rummet och en dubbelsäng och fyrarätters och hotellfrukost. Det slår säkert den där rundresan på en vecka i Marocko, som vi också kikat på.
Man vet aldrig.
Men man hoppas…
Sparat under: Yadda
Jag gick inom Akademibokhandeln i går för att köpa en ny pocket. Jag hittade Kajsa Ingemarssons Lyckans hjul och jag tog den till kassan. 72 kronor, sa kassörskan. För en pocket? sa jag häpet och hon vidhöll att hon ville ha 72 kronor.
Sällan. Jag gick tillbaka med boken och tog bussen hem och beställde på CDON istället. 39 kronor.
Jag går med på att det är lite dyrare i butik, men inte gynnar jag stora kedjor med nära dubbla priset.
Och på COOP säljer dem sedan flera veckor tillbaka semlor!!
Det var höstigt och snorigt och fingrarna var kalla och stela men det var roligt och länge sedan. Vi gick till Gullbergsvass, en stadsdel i centrala Göteborg. Nu går vi uppströms.
Här är båtarna inte som i gästhamnen.
Och här är husen gamla, stora och mörka.
Det förefaller vara övergivet. Från en annan tid.
Men människor rör sig här, uppehåller sig här.
Någonstans i en för står ett par högtalare, det hörs något seminytt från reklamradion.
Båtar på rader.
"För den händiga."
En livlina. Någon försöker göra det mysigt, blommor vissnar upp ur en tank.
En spik i foten.
Salthalten avtar.
Möjligheter och samvaro, förhållandet är okänt.
När blir hon beboelig igen?
Till salu, står det på hennes fönster. Det står när hon byggdes, hur hon haft ärofyllda uppdrag, men jag bara undrar: när sjunker hon? Det står inte.
Drömmarnas kaj.
Inte så actionfyllt idag. Jag gick från sängen till datorn och sörplade i mig min tallrik yoghurt med de inte så krispiga flingorna och la mig sedan under filt i soffan och tittade på lite tatuerings-tv tills klockan blev nära elva. Då plockade jag fram boken jag började med igår. Hon har just varit otrogen. Inte så fint va. Men spännande att läsa, kan inte sluta, vill veta hur det går. Annika (ja hon heter så) är som en bekant nu. Jag vet inte om jag gillar henne, men jag bryr mig på något konstigt vis. Antingen som osympatisk blötläggarnäsa eller som vän. Det är svårt att avgöra. Jag ställer inte generellt upp på att folk är otrogna.
Efter macka och morot till lunch promenerade vi med kalla öron och varm händer, hand i hand, till det nyöppnade köpcentrumet. Lite otippat satt vi där med varsin räkmacka och lät flera uppmuntrande ord om komplexet lämna våra läppar. Han såg ju så snygg ut där mot den nyrenoverade caféväggen, bland barn och barnbarn, skrynkliga tanter och fräcka pantermönstrade syrianer. Eller vad de var. Hur ska man kunna vara negativ där mitt i köphysterin?
Med laxkotletter och ny kaffekvarn, löslimete och potatisar i påse gick vi sedan hemåt. Det hade börjat mörkna men höstens gula löv var som lampor i träden och buskarna såg ut att brinna i skogen. Nu har vi installerat senaste versionen av favoritspelet och han ser snygg ut även nu, i skenet från datorskärmen där han håller på att nörda sig med grafikinställningarna (som vanligt). Skön, fin, bra. Lördag. Och man.
Man får kompa ut nu, det är dag före helgdag. Och jag har avslutat vad jag gjorde och är redo, men tanken på den branta branta backen hem och den sportiga cykeln med den lata ägaren… jag fortsätter knata på Powerpointpresentationen om tillgänglighet och hör dörrarna slamra och bilarna starta när mina kollegor far hemåt.
Varför bor jag alltid i uppförsbacke?
Sparat under: Yadda
Vi köper alltid samma saker samma dag. Ketchupen har varit slut ett tag och när jag en dag kommer hem och har köpt största flaskan så kan man ge sig på att det redan står en där. Kanske av ett annat märke, men fortfarande: ketchup god nog. Vi har ofta stora lager av Mango Chutney och Sambal Oelek och fisksås av den här anledningen. Sånt där som har en ganska begränsad åtgång.
Igår när jag stod i lokala mataffären med min skinka och mjölk och yoghurt och en fil till honom, så fick jag för mig att kassörskan blängde och tänkte: Men för fasen – han var ju här nyss och köpte det dära! Men jag drog mitt VISA-kort så det glödde i kanten och gick hem med min gröna påse med varor. Jag lastade ur påsen. Jag la min skinka ovanpå hans skinka, ställde min mjölk bredvid hans och förstås, min yoghurt jämte hans.
Sparat under: Yadda
Jag har besiktigat bilen och trots att jag satt i de bakersta sjätte och sjunde sätet på tvärtomplats så att bältet blev mer som ett hängsle än som en trepunkts säkerhetsinrättning, så fick jag godkänt. Det gamla aset! Ursäkta: det är en sååå fin och pååålitlig bil och jag firade med ett extra varv i rondellen på väg därifrån! Jag hade i princip räknat med en sjutusenkronorsrenovering eller något åt det hållet.
Jag kanske ska fortsätta glädjeyran med en extrainbetalning till CSN!?
